Just another WordPress webbplats
Vecka 47
Vitmossor
Den här veckobilden är en bild på den väldigt betydelsefulla vitmossan. Som du ser, så är det inte vitmossa som vi har i adventsljusstakarna, fastän många kallar det helt felaktigt för vitmossa. I adventsljusstakarna har vi vitlav, och det är något helt annat. Det återkommer vi till senare. Läs mer om vitmossan under kategorin Biologi.
När du går ut i skogen och studerar mossor, rekommenderas skarpt att ha med en kryptogamflora. Mossor hör till kryptogamerna (sporväxterna), och förökar sig alltså genom sporer.
En kryptogamflora kan till exempel se ut så här. Detta är en gammal variant, som har hängt med i många år, men fungerar lika bra ändå. Du kan säkert hitta den begagnad, hur billig som helst. Ta sen med den nästa gång du går ut i skogen.
Mossor har inga kärl som suger upp vatten och näringsämnen från marken som t.ex. fröväxter har. Mossorna tar i stället upp vatten och näringsämnen direkt genom bladen och stammen. Det blir, som man kan tänka sig, inte så mycket näring av det, och därför växer mossor väldigt långsamt. Tråden under plantan är alltså ingen rot, utan bara en tråd som håller fast plantan i marken. På bilderna nedan, som är tagna nu i november, har arterna inga sporkapslar. Det blir nya bilder och beskrivning av sporgömmen till våren, när det är dags för mossornas förökning.
Det kan vara kul att känna igen våra vanligaste arter av mossor och det är ju alltid trevligt att kunna imponera på sin omgivning.
Skogsbjörnmossa. Mycket vanlig. Stammarna är mjuka, precis som hos övriga mossarter, och som du ser, växer de tätt tillsammans, och kan på så sätt stödja varandra så att plantorna hålls upprätta. Björnmossan har fått sitt namn av att björnar ofta drar in denna mossa som bädd i sitt ide.
Vanlig husmossa. Om du drar upp en planta av husmossan, så ser du hur skott från olika år bildar våningar, precis som i ett hus (därav namnet). Du kan då också se hur mossor förmultnar underifrån och bildar mull.
Här ser du en uppdragen planta av husmossa till vänster och plantor av björnmossa till höger. Under den gröna delen av plantorna finns halvförmultnade delar från föregående år.
Återigen en uppdragen planta av vanlig husmossa.
Väggmossa. Mycket vanlig mossa, kanske till och med den allra vanligaste i Sverige. Den här arten har fått sitt namn av att man förr i tiden, när man byggde timmerhus, använde väggmossan till att täta väggarna med.
En uppdragen planta av husmossa till vänster och två plantor av väggmossa till höger. Det är lätt att artbestämma husmossan om man drar upp en planta. Då ser man tydligt ”husbygget” med våningarna.
Vanlig kvastmossa. Ännu en mycket vanlig art i våra marker. Man känner igen den på att spetsarna är alla böjda åt samma håll precis som på en gammal kvast.
Vanlig bergklomossa. Mycket vanlig både på trädstammar och som här på stenar och berghällar. Bladen är klolika, därav namnet.
Vanlig sidenmossa. Denna art bildar sidenglänsande mattor som är mycket vackra. Ganska vanlig art, men enligt floran är den mycket vanlig till och med.
Nästa gång du går ut i skogen, försök då att identifiera några av ovanstående mossarter: björnmossa, husmossa, väggmossa, kvastmossa, bergklomossa och sidenmossa. Många tycker att alla mossor ser likadana ut, men då har man inte tittat ordentligt. Det kommer du väl att göra från och med nu?? 😃
Alla bilder är tagna i blandskog.
Mossor
Nu när träd och buskar i stort sett är avlövade och det mesta i fältskiktet är nervissnat, så kan man passa på att studera mossorna. Dessa är ju som bekant gröna året om. Det kan vara kul att känna igen en del mossarter. Kanske kan du till och med imponera med sina kunskaper på sällskapet på skogspromenaden.
Under kategorin Biologi kommer du framöver att kunna hitta mer om våra mossor, och lära dig att känna igen några av våra vanligaste arter.
Dessa veckors bild får bli ett foto på sidenmossa, som lyser upp så fint i höstrusket.
Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren av Karin Bojs och Peter Sjölund
Har du läst ut ”Min europeiska familj” nu 😊? I så fall kommer jag med ett nytt tips här, som gäller en efterföljare till ”Min europeiska familj”: Svenskarna och deras fäder de senaste 11000 åren. Författare till den här boken är även här Karin Bojs men nu tillsammans med Peter Sjölund som är expert på DNA-släktforskning. I den här boken får du veta hur man kan följa Y-kromosomens DNA-trådar långt tillbaka i tiden. En son ärver faderns hela Y-kromosom och med DNA-teknik är det därför möjligt att följa släkten tillbaka på fädernesidan. Man studerar mutationer i denna kromosom. Även arkeologiska fynd kan man numera få ut DNA ur, och på så sätt kan man följa folkvandringar tusentals år tillbaka. Tänkvärd och fascinerande läsning.
Anna
Vecka 44
Brasvärme
När höstmörkret och kylan kryper närmre, känns det frestande att tända i braskaminen. Vedträet består till stor del av cellulosa (c:a 40 %), som i sin tur är stora molekyler uppbyggda av kol (C), syre (O) och väte (H). För att veden ska börja brinna, måste den först upphettas till minst 300°C. Då sönderdelas de stora molekylerna och det bildas gaser som brinner med en synlig låga. Det syns också tydligt att en del av kolet i träet ligger i kaminen och glöder, dvs förbränns utan någon låga. Om det finns tillräckligt med syre runt veden, bildas koldioxid vid förbränning av kolet. Energin som var bunden i träet frigörs i form av framförallt värme.
Ved var faktiskt vår viktigaste energikälla i Sverige fram till för c:a 100 år sedan. Pga all vedeldning, var luften i städerna då mycket mer förorenad än i dag. Det är nämligen inte bara mysigt med brasvärme, utan det bildas många giftiga ämnen som släpps ut genom skorstenen. Det kommer ut stoftpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) m.fl. mindre trevliga ämnen. En del av dessa ämnen är dessvärre cancerframkallande.
En intressant och tankeväckande dokumentär finns just nu på SVT Play och heter ”Den bittra smaken av Teflon”. Teflon är ju som bekant ett ämne som finns i diverse köksredskap som stekjärn, grytor, bakformar m.fl. Teflon bestod fram till år 2015 av en typ av plast, C8 (8 kolatomer i molekylen), perfluoroktansyra (PFOA). Eftersom det konstaterats att ämnet är mycket giftigt och orsakar diverse sjukdomar, så ersattes C8 år 2015 av en annan klor-fluorförening, GenX. Problemet är dock, att detta ämne har visat sig ha samma giftiga egenskaper som C8. Trots detta används GenX fortfarande i tillverkningen av alla teflonredskap.
Rekommenderar starkt dokumentären om du inte redan har sett den.
En god idé är kanske att plocka fram det gamla beprövade gjutjärnsstekjärnet.
Min europeiska familj de senaste 54000 åren av Karin Bojs
Mitt första boktips här blir Min europeiska familj de senaste 54000 åren skriven av Karin Bojs. Den är inte helt ny – utgiven 2015 – men absolut lika aktuell nu, 2018. Det är en tjock bok, och jag hade den liggande ett tag innan jag började läsa. När jag väl kom igång med läsandet, blev jag helt fascinerad, och den är dessutom riktigt lättläst. Man får ett helt nytt perspektiv på tillvaron – både tidsmässigt och viktighetsmässigt. Det är fantastiskt intressant att läsa om hur vår DNA-teknik ger möjligheter att nå kunskaper om släktskap och folkvandringar långt tillbaka i tiden. Intressant också att läsa om hur vårt land efter inlandsisen befolkades först av jägare och samlare och sedan av jordbrukare längs alla möjliga vägar. Man får också en inblick i hur vi fått vårt neandertalarv.
Boken fick ett mycket välförtjänt Augustpris 2015.
Om du inte redan har läst den, så är mitt tips: Läs den.
Anna
Vecka 43
Granåker
Så här ser det ut i många av Sveriges skogar. Bilden är tagen nu, vecka 43, men kunde lika gärna vara tagen när som helst på året. Vintern kanske skiljer sig om det är snö, men i övrigt är det ingen större skillnad. Observera bristen på biologisk mångfald, både i trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt. För 60 år sedan var just här en betesmark, och landskap och biologisk mångfald var helt annorlunda.
Just här och nu går tanken långt bort – till Brasilien – där man snart kommer att välja en ny president, som troligtvis verkar bli Jair Bolsonaro. Enligt nyhetsrapporteringen på Sveriges Radio, så har han lovat att lämna Parisavtalet (ett klimatavtal som världens länder enades om i december 2015) och vill öka skogsskövlingen i Amazonas till förmån för bl.a. gruvdrift. Regnskogsskövling innebär klimatförändringar och en stor del av jordens biologiska mångfald försvinner för gott. Håll öron och ögon öppna på söndag, för då är det den slutliga omgången i Brasiliens presidentval.
Företaget HEKOM vill inspirera till att ge dig en bredare kunskapsbas. Nya tankar och större kunskapsförråd föder en ökning av kreativitet, självförtroende, hälsa och förmåga att fatta egna beslut.
Företaget vill även inspirera dig som är elev/studerande på grundskola eller gymnasium i naturvetenskapliga ämnen och matematik. Du som är förälder kanske också vill få en större inblick för att hjälpa dina barn med skoluppgifter. I så fall kanske den här hemsidan kommer att vara något för dig.
I företaget finns lång erfarenhet av undervisning i naturvetenskapliga ämnen och matematik på högstadie- och gymnasienivå. Här finns också erfarenhet av pedagogisk handledning på grundskola och gymnasium.
Efterhand kommer sidorna att fyllas med mer och mer innehåll, men ännu så länge är det knappt ett embryo.
Hoppas att vi får en rolig och intressant tid tillsammans.
Vecka 42
Gröna, röda och gula rönnblad från samma träd.
Det gröna bladet innehåller förutom det gröna klorofyllet också de gula färgämnena, karotenoider. Dessa döljs av den starkare gröna färgen. På hösten, när dagen blir kortare och temperaturen sjunker, drar trädet tillbaka sina värdefulla ämnen från klorofyllet till barken. Klorofyllet återanvänder sen till våren. Därför framträder det gula i löven framåt hösten. Det röda färgämnet är trädets ”solskyddskräm” (antocyanider). Det bildas särskilt när det blir minusgrader och trädet ännu inte har hunnit ta tillvara de värdefulla ämnena från klorofyllet.
