Mossor

Om mossor

När du går ut i skogen och studerar mossor, rekommenderas skarpt att ha med en kryptogamflora. Mossor hör till kryptogamerna (sporväxterna), och förökar sig alltså genom sporer.

En kryptogamflora kan till exempel se ut så här. Detta är en gammal variant, som har hängt med i många år, men fungerar lika bra ändå. Du kan säkert hitta den begagnad, hur billig som helst. Ta sen med den nästa gång du går ut i skogen.

 

 

Mossor har inga kärl som suger upp vatten och näringsämnen från marken som t.ex. fröväxter har.  Mossorna tar i stället upp vatten och näringsämnen direkt genom bladen och stammen. Det blir, som man  kan tänka sig, inte så mycket näring av det, och därför växer mossor väldigt långsamt. Tråden under plantan är alltså ingen rot, utan bara en tråd som håller fast plantan i marken. På bilderna nedan, som är tagna nu i november, har arterna inga sporkapslar. Det blir nya bilder och beskrivning av sporgömmen till våren, när det är dags för mossornas förökning.

Några vanliga arter

Det kan vara kul att känna igen våra vanligaste arter av mossor och det är ju alltid trevligt att kunna imponera på sin omgivning.

Skogsbjörnmossa. Mycket vanlig. Stammarna är mjuka, precis som hos övriga mossarter, och som du ser, växer de tätt tillsammans, och kan på så sätt stödja varandra så att plantorna hålls upprätta. Björnmossan har fått sitt namn av att björnar ofta drar in denna mossa som bädd i sitt ide.

 

Vanlig husmossa.  Om du drar upp en planta av husmossan, så ser du hur skott från olika år bildar våningar, precis som i ett hus (därav namnet). Du kan då också se hur mossor förmultnar underifrån och bildar mull.

 

 

Här ser du en uppdragen planta av husmossa till vänster och plantor av björnmossa till höger. Under den gröna delen av plantorna finns halvförmultnade delar från föregående år.

 

 

 

Återigen en uppdragen planta av vanlig husmossa.

 

 

 

 

 

Väggmossa. Mycket vanlig mossa, kanske till och med den allra vanligaste i Sverige. Den här arten har fått sitt namn av att man förr i tiden, när man byggde timmerhus, använde väggmossan till att täta väggarna med.

 

 

En uppdragen planta av husmossa till vänster och två plantor av väggmossa till höger. Det är lätt att artbestämma husmossan  om man drar upp en planta. Då ser man tydligt ”husbygget” med våningarna. 

 

Vanlig kvastmossa. Ännu en mycket vanlig art i våra marker. Man känner igen den på att spetsarna är alla böjda åt samma håll precis som på en gammal kvast.                                                                                                          

 

                                                                                  

 

 

                                                                                       

Vanlig bergklomossa. Mycket vanlig både på trädstammar och som här på stenar och berghällar. Bladen är klolika, därav namnet.

 

 

 

 

Vanlig sidenmossa. Denna art bildar sidenglänsande mattor som är mycket vackra. Ganska vanlig art, men enligt floran är den mycket vanlig till och med.

 

 

Nästa gång du går ut i skogen, försök då att identifiera några av ovanstående mossarter: björnmossa, husmossa, väggmossa, kvastmossa, bergklomossa och sidenmossa. Många tycker att alla mossor ser likadana ut, men då har man inte tittat ordentligt. Det kommer du väl att göra från och med nu?? 😃

Alla bilder är tagna i blandskog.