Kategori: Veckans bild

Publicerat

Vecka 52

I år blir det sista gången som vem som helst kan köpa och fyra av en nyårsraket. Från och med nästa år måste man ha tillstånd och ha gått en speciell utbildning. Anledningen till detta är, att det sker för många olyckor med nyårsraketer.

Ett fyrverkeri måste ha en drivsats och det kan vara svartkrut. Svartkrut är en blandning av kol , svavel och kaliumnitrat (salpeter, KNO3). Upp i luften följer sen en blandning av t.ex. järn och magnesium plus något ämne som lätt avger syre. Man vill ju också gärna ha lite fina färger på gnistorna. Då får man blanda in en metallförening av t.ex. natrium (som ger gul färg), kalium (som ger violett färg), koppar (som ger blågrön färg), strontium (som ger röd färg) eller barium (som ger grön färg).

HEKOM önskar alla ett fint nyårsfirande!! 🎇

Publicerat

Vecka 51

Den här hemsidan har hittills mest gått i mossans tecken. Då får julbilden också bli en bild med flera olika arter av mossa på stenar. Du känner väl igen arterna som du ser på bilden?

Publicerat

Vecka 50

Vitlav

Nu är det snart jul och tid för att ta fram julpynt. Kanske dekorerar du med vitlav. Andra namn på denna lav är fönsterlav eller vit renlav. Detta är alltså ingen mossa, som många tror, utan en lav. Vad är då en lav? Läs mer under kategorin Biologi.

Publicerat

Vecka 47

Vecka 47

Vitmossor

Den här veckobilden är en bild på den väldigt betydelsefulla vitmossan. Som du ser, så är det inte vitmossa som vi har i adventsljusstakarna, fastän många kallar det  helt felaktigt för vitmossa. I adventsljusstakarna har vi vitlav, och det är något helt annat. Det återkommer vi till senare. Läs mer om vitmossan under kategorin Biologi.

Publicerat

Vecka 45 och 46

Mossor

Nu när träd och buskar i stort sett är avlövade och det mesta i fältskiktet är nervissnat, så kan man passa på att studera mossorna. Dessa är ju som bekant gröna året om. Det kan vara kul att känna igen en del mossarter. Kanske kan du till och med imponera med sina kunskaper på sällskapet på skogspromenaden.

Under kategorin Biologi kommer du framöver att kunna hitta mer om våra mossor, och lära dig att känna igen några av våra vanligaste arter.

Dessa veckors bild får bli ett foto på sidenmossa, som lyser upp så fint i höstrusket.

Publicerat

Vecka 44

Vecka 44

Brasvärme

När höstmörkret och kylan kryper närmre, känns det frestande att tända i braskaminen.  Vedträet består till stor del av cellulosa (c:a 40 %), som i sin tur är stora molekyler uppbyggda av kol (C), syre (O) och väte (H). För att veden ska börja brinna, måste den först upphettas till minst 300°C. Då sönderdelas de stora molekylerna och det bildas gaser som brinner med en synlig låga. Det syns också tydligt att en del av kolet i träet ligger i kaminen och glöder, dvs förbränns utan någon låga. Om det finns tillräckligt med syre runt veden, bildas koldioxid vid förbränning av kolet. Energin som var bunden i träet frigörs i form av framförallt värme.

Ved var faktiskt vår viktigaste energikälla i Sverige fram till för c:a 100 år sedan. Pga all vedeldning, var luften i städerna då mycket mer förorenad än i dag. Det är nämligen inte bara mysigt med brasvärme, utan det bildas många giftiga ämnen som släpps ut genom skorstenen. Det kommer ut stoftpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) m.fl. mindre trevliga ämnen. En del av dessa ämnen är dessvärre cancerframkallande.

Publicerat

Vecka 43

Vecka 43

Granåker

Så här ser det ut i många av Sveriges skogar. Bilden är tagen nu, vecka 43, men kunde lika gärna vara tagen när som helst på året. Vintern kanske skiljer sig om det är snö, men i övrigt är det ingen större skillnad. Observera bristen på biologisk mångfald, både i trädskikt, buskskikt, fältskikt och bottenskikt. För 60 år sedan var just här en betesmark, och landskap och biologisk mångfald var helt annorlunda.

Just här och nu går tanken långt bort – till Brasilien – där man snart kommer att välja en ny president, som troligtvis verkar bli Jair Bolsonaro. Enligt nyhetsrapporteringen på Sveriges Radio, så har han lovat att lämna Parisavtalet (ett klimatavtal som världens länder enades om i december 2015) och vill öka skogsskövlingen i Amazonas till förmån för bl.a. gruvdrift. Regnskogsskövling innebär klimatförändringar och en stor del av jordens biologiska mångfald försvinner för gott. Håll öron och ögon öppna på söndag, för då är det den slutliga omgången i Brasiliens presidentval.

Publicerat

Vecka 42

Vecka 42

Gröna, röda och gula rönnblad från samma träd.

Det gröna bladet innehåller förutom det gröna klorofyllet också de gula färgämnena, karotenoider. Dessa döljs av den starkare gröna färgen. På hösten, när dagen blir kortare och temperaturen sjunker, drar trädet tillbaka sina värdefulla ämnen från klorofyllet till barken. Klorofyllet återanvänder sen till våren. Därför framträder det gula i löven framåt hösten. Det röda färgämnet är trädets ”solskyddskräm” (antocyanider).  Det bildas särskilt när det blir minusgrader och trädet ännu inte har hunnit ta tillvara de värdefulla ämnena från klorofyllet.