Vecka 44
Brasvärme
När höstmörkret och kylan kryper närmre, känns det frestande att tända i braskaminen. Vedträet består till stor del av cellulosa (c:a 40 %), som i sin tur är stora molekyler uppbyggda av kol (C), syre (O) och väte (H). För att veden ska börja brinna, måste den först upphettas till minst 300°C. Då sönderdelas de stora molekylerna och det bildas gaser som brinner med en synlig låga. Det syns också tydligt att en del av kolet i träet ligger i kaminen och glöder, dvs förbränns utan någon låga. Om det finns tillräckligt med syre runt veden, bildas koldioxid vid förbränning av kolet. Energin som var bunden i träet frigörs i form av framförallt värme.
Ved var faktiskt vår viktigaste energikälla i Sverige fram till för c:a 100 år sedan. Pga all vedeldning, var luften i städerna då mycket mer förorenad än i dag. Det är nämligen inte bara mysigt med brasvärme, utan det bildas många giftiga ämnen som släpps ut genom skorstenen. Det kommer ut stoftpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (PAH) m.fl. mindre trevliga ämnen. En del av dessa ämnen är dessvärre cancerframkallande.
