För några dagar sedan, närmre bestämt den 6 mars, fyllde det periodiska systemet 150 år. Om du vill studera det periodiska systemet lite närmre, så rekommenderar jag att du klickar på följande länk: https://periodiskasystemet.nu/ . (Mycket bra sida)
Den 6 mars år 1869 presenterade alltså den ryske kemisten och professorn vid universitetet i Sankt Petersburg, Dimitrij Mendelejev, sin upptäckt att grundämnenas egenskaper varierar på ett periodiskt sätt med atomvikten. Denna upptäckt visade han för Ryska kemistsamfundet.
Det här året kände forskare till 63 grundämnen, och Mendelejev hade alltså hittat ett system för att ordna dessa ämnen. Han förutsåg dessutom egenskaper hos ännu inte upptäckta ämnen.
Mendelejevs periodiska system
Mendelejevs presentation för 150 år sedan såg kanske ut någonting i stil med nedanstående bild.
Ädelgaser
År 1895 upptäckte en skotsk kemist (William Ramsay) gasen helium, och därefter upptäckte han också gaserna argon, krypton, neon och xenon. Helium hade egentligen upptäckts redan 1868 av en fransk astronom, Jules Janssen. Janssen undersökte vilka grundämnen solen består av genom spektroskopi och konstaterade då att det här fanns ett ännu inte upptäckt grundämne. Detta mystiska grundämne gav han namnet helium efter det grekiska ordet för sol (helios).
I och med Ramsays upptäckter, så utökades Mendelejevs system med ytterligare en grupp, nämligen ädelgaserna. Dessa gaser är stabila och reagerar inte lätt med andra ämnen. Som du kanske redan förstår, så finns de därför som rena grundämnen i naturen.
I Primo Levis bok ”Periodiska systemet”( se https://hekom.se/periodiska-systemet/ ) heter första kapitlet Argon, som ju är en ädelgas. Här beskriver Levi sin släkt, som han tycker består av många personer som är väldigt tröga – precis som ädelgaser.
Periodiska systemet i dag
I dag är Mendelejevs periodiska system helt fyllt. Det finns alltså 118 grundämnen i de 18 grupperna och 7 perioderna. Alla ämnen som har ett högre atomnummer än 94 (plutonium) finns inte naturligt. Dessa har framställts av människor genom kärnreaktioner eller i partikelacceleratorer. Några av de allra senast framställda grundämnena är starkt radioaktiva. De har en halveringstid på bara några tiondels sekunder. Därför hann man nätt och jämt med att skapa dem innan de hade försvunnit.
Framtidens periodiska system
Hur tror du då att framtidens periodiska system kommer att se ut? Tror du att man kommer att framställa ämnen i en ny period, nummer 8? Forskning pågår för att framställa ämne nummer 119. Men – ingen kan väl riktigt förutspå vilka gränser det finns för det framtida periodiska systemet. Riktigt spännande – eller hur?
Hur använder du det periodiska systemet
Det periodiska systemet (se https://periodiskasystemet.nu/ ) är lätt att använda när du ska rita atomer, lista ut jonladdningar sätta ihop jonföreningar och rita molekyler.
Grupperna är lodräta och talar om hur många elektroner varje grundämne har i det yttersta elektronskalet. Dessa kallas valenselektroner.
Perioderna är vågräta och talar om hur många elektronskal varje grundämne har.
Bokstäverna i rutorna berättar vad det är för ett grundämne. Varje grundämne har en kemisk beteckning som antingen är den första bokstaven (versal) i det vetenskapliga namnet eller första bokstaven och en annan bokstav i namnet. I det senare fallet är den första bokstaven versal och den andra bokstaven gemen.
Siffrorna i rutorna talar om ämnets atomnummer. Detta nummer berättar hur många protoner som finns i atomkärnan.
Om du vill se en bra beskrivning av atomens struktur, så tycker jag att du ska titta på nedanstående film.
