Lavar består av svampar som lever tillsammans med encelliga alger eller blågröna bakterier. Om du tar en liten bit av en lav, krossar den i en mortel och sedan tittar på den i mikroskop, så ser det ut ungefär så här:
De gröna prickarna är algerna, som sköter fotosyntesen och de bruna slingorna är svamphyfer. Svamparna kan inte tillverka sin egen näring och är därför helt beroende av, i det här fallet, algernas fotosyntes (vad fotosyntes innebär, kommer att beskrivas senare). Hyferna avger enzymer (enzymer är livsviktiga proteiner som styr kemiska reaktioner i levande organismer) som spjälkar det organiska material som algerna tillverkat genom sin fotosyntes. De organiska molekylerna blir då tillräckligt små för att svampcellerna ska kunna ta in dem genom sitt cellmembran. Som ”tack” får sen algerna ett viktigt skydd mot uttorkning genom svampen. Svamp och alg lever alltså tillsammans och drar båda nytta av denna samexistens. Detta kallas för mutualism, när två arter lever tillsammans och båda drar nytta av och är beroende av varandra.
Vit renlav
Vid den senaste skogsvandringen i blandskog, togs några foton av lavar. Ovanstående känner du säkert igen från adventsljusstakar. Det är en vit renlav eller som den också kallas fönsterlav eller bara vitlav. Renlav tillhör gruppen busklavar. I adventsljusstaken torkar den snabbt ut och fattar lätt eld – så var försiktig. Egentligen bör man inte använda den i ljusstakar.
Skägglav
Ovanstående lavar är kort skägglav. Dessa tillhör också busklavar. Som du ser, växer denna lav direkt på trädgrenar eller trädstammar.
Bladlavar
På den här lilla grenbiten växer två arter av lav, blåslav och näverlav. Den som är lite mer flikig är blåslav och den lite mer platta är näverlav. Dessa båda arter tillhör gruppen bladlavar. Blåslav är den allra vanligaste av alla lavar. Många lavar är känsliga för luftföroreningar, men blåslav är den minst känsliga.
Man delar in lavar i tre grupper, och som du kanske redan gissat så har denna indelning med utseendet att göra. Förutom de redan beskrivna busklavar och bladlavar så finns en tredje grupp som kallas skorplavar. Det råkade inte bli någon bild på en skorplav den här gången, men vid nästa skogspromenad ska kameran vara redo för en sådan.
Mossor, lavar och svampar hittar man i skogens bottenskikt.
Förutom de tidigare beskrivna tio arterna av mossor, så kan du nu också känna igen fyra arter av lavar. Fantastiskt – eller hur?
I dag (12 december 2018) intervjuades poeten Jonas Gren i SrP1 angående hans nyligen utgivna diktsamling ”Dälden där det blommar”. I intervjun tar han upp vikten av att veta vad blommorna heter, och citerar Kerstin Ekmans ord: ”Det vi inte har namn för har vi svårt att se och uppskatta”. Det ligger otroligt mycket i detta citat. Tänk efter: uppskattade du och såg mossor lika mycket innan du lärt dig att böja dig ner i skogen och hitta alla dessa arter som du nu kan namnge?
”Dälden där det blommar” kommer nog att dyka upp som ett boktips när den är läst.
Fler lavar
Tagellav
På besök i nordligaste Dalarna fotograferades denna lav – tagellav. Det är nödföda åt renarna på vintern, när renlaven är svårare att få tag på under snötäcket.
Men – här mumsar renarna på renlav, som de blivit matade med i Sveriges sydligaste sameby.
Kochenillav
Den här laven är lätt att känna igen genom sina vackert röda fruktkroppar. Detta är en av få lavar som Carl von Linné har beskrivit. Han var annars inte så förtjust i just lavar.
Vanlig bägarlav
Alla bägarlavar är lätta att känna igen, eftersom de har typiska bägar- eller trattformade toppar.